Saltglaserat  - tekniken bakom

Saltglasyr är en av de mekaniskt starkaste glasyrer man kan finna. Tekniken är gammal och ”enkel”. Lerkärlen bränns i en stor ugn som packas med föremål. När man sätter ugnen är det viktigt att man skapar ett avstånd mellan alla föremål och till underlaget.
Småpluppar innehållande aluminiumhydroxid och lera läggs mellan kruka och platta. Att "sätta en ugn" är en konst i sig som kräver stort kunnande och tålamod.

Ugnen försluts och upphettningen börjar. När temperaturen i ugnen når ca 1.280 grader tillförs salt. När saltet förångas i den höga temperaturen sprids det i hela ugnen, även på plattorna under föremålen. Natriumet i saltet förenar sig med leran och bildar ett tunt slitstarkt, nästan glasliknande, glasyrskikt som dessutom motstår starka syror. Saltglasyren integreras i långt högre grad med själva lerskärven än de flesta andra glasyrer. Det beror på att processen bygger på en kemisk reaktion till skillnad från en glasyrmassa som smälter.
 

Förr eldades ugnarna med kol. Det tog ca 3 dygn av obrutet skiftarbete att få upp ugnen i rätt temperatur och det tog sedan cirka en vecka innan ugnen hade blivit så sval att man kunde gå in och se resultatet av alla möda. Det gick åt 10 ton stenkol för att genomföra en bränning.